Jag heter Mari Norén och har paserat 50.
Jag jobbar natten som undersköterska på ett äldreboende.
Född och uppvuxen i Sollefteå men har bott både i Italien, Kristianstad, Härnösand, umeå och Kramfors.
När jag växte upp fanns alltid katt. Hästar blev ett stort intresse och drömmen om en egen var stark. Vi hade ju både stall och mark på gården.
Men på något vis blev jag övertalad att skaffa en hund istället och så blev det. En Welsch Springer spanniel vid namn Himledalens Isidor. En himla rolig kille men ack vilken egen vilja den unga killen hade! Brukshundklubben blev ett kärt tillhåll och det fanns en väldigt aktiv ungdomsgrupp.
Genom åren har det sedan funnits ett antal hundar i mitt liv. Jag har väl inte varit jätteaktiv med dem utan de har varit härliga familjemedlemmar.
Så för dryga 10 år sedan klev den första mellanpudeln in i mitt liv, Molly 3år drygt. Hade aldrig kunnat drömma om att hon skulle förändra mitt hundliv så drastiskt.
Jag tog kontakt med den lokala brukshundklubben där jag snart blev invald i styrelsen. Nose work blev mitt huvudintresse från början. Rallylydnad en annan ny bekantskap för mig.
Sakta men säkert jobbade jag mig upp och gick SBK instruktörsutbildning och har valpkurser.
Utbildade mig till MH figurant. Och så blev mentaliteten en väldigt viktig.
Under den här tiden blev en valp som växte upp och fick valpar. Och såå spännande och roligt det var att se de små liven växa till underbara hundar. Jag var frälst! Men behovet av en SKK registrerad hund blev viktigt, inte oreggat som de första var.
Valet föll så på Rut, en storpudel i Kroatien, grå och vit, partie tecknad.FCI reggad så klart.
Att gå uppfödarutbildning och skaffa kennelnamn på en gång kändes självklart.
Att det sedan skulle hänga avelsförbud över vårat huvud för att hon var flerfärgad kunde jag aldrig drömma om!
Men nu sitter jag som ordförande i den nystartade Svenska klubben för flerfärgade pudlar. Vars högsta prioritet är att slå vakt om att alla pudlar är just PUDEL oavsett färg.
Kontakt:
